Fakta om friskolor

Genom friskolereformen 1992 öppnade den borgerliga regeringen för friskolor, som skulle finansieras med bidrag från den kommunala skolbudgeten.

Kommunerna betalar till en skola som eleven väljer, ett belopp som motsvarar kommunens egen budgeterade kostnad per elev. Den s.k. ”skolpengen” kan följa eleven till valfri privat eller kommunal skola, också i andra kommuner.

Växjö kommun betalar per gymnasieelev, som väljer en friskola, mellan 70 000 och 92 000 kr per läsår, beroende på program. I grundskolan är skolpengen i Växjö c:a 62 000 kr. Kommuner betalar olika, beroende på olika egna kostnader i de kommunala skolorna.

Av Sveriges gymnasielever gick läsåret 2012-13 26 % av eleverna i friskolor. Andelen i grundskolor var 13 % och i förskolor 20 %. Totalt utgör detta 306 000 barn och elever av 1,7 miljoner i Sverige.

Av friskolorna i Sverige drivs sju av tio som aktiebolag. Andra drivs av t.ex. stiftelse, ekonomisk eller ideell förening, eller trossamfund.

Genomsnittlig rörelsevinst för friskolorna 2012 var 3,0 %. Totalt delade företagen ut vinster motsvarande 0,76 % av omsättningen. Av de 50 största företagen var det inget som gjorde någon vinstutdelning.

Av de tio största friskolebolagen i landet är den mest lönsamma, räknat som procentuell vinst av omsättningen, Stockholms Stadsmissions skola (3 002 elever) med en omsättning på 164 mkr och vinst på 13 mkr (7,9 %) eller 4 330 kr per elev. Största skolbolaget Academedia 42 850 elever), med en omsättning på 5,1 miljarder tjänade 143 mkr (2,8 %), eller 3 337 kr per elev.

Källor: Friskolornas Riksförbund; Dagens Industri