• Företagarnas jurist Ulrika Dyrke, i mitten, besökte Växjö nyligen i ett arrangemang av ALMI, Coompanion, Företagarna och Nyföretagarcentrum. Företagarna representeras här av Veronica Ingolf (t.v.) och Nyföretagarcentrum av Eva Engnell.

Inte självklart att man kan kräva kollektivavtal enligt nya EU-regler för upphandling

EU-kommissionens nya direktiv för offentlig upphandling, som EU-parlamentet beslutade om den 15 januari, kommer inte att träda i kraft i Sverige förrän 2016. Varje medlemsland har två år på sig att införa nya EU-regler. Meningarna är delade om innebörden av att upphandlarna ska få ta mera samhällspolitiska hänsynstaganden – t.ex. genom att kunna kräva kollektivavtal, eller att lägga in mera miljömässiga aspekter i villkoren.

Socialdemokratiska talespersoner uttrycker att direktivet innebär en seger för dem som krävt att man som offentlig upphandlare ska kunna kräva att leverantören har tecknat kollektivavtal. Hos Företagarna är man inte lika övertygad om att direktivet ska tolkas på det viset.

- Det ska givetvis vara justa anställningsvillkor hos leverantören, men det behöver inte innebära att man har tecknat kollektivavtal. I dag förbjuder EU:s diskrimineringsregler upphandlaren att ställa ett sådant krav. Om det skulle införas innebär det att 60 % av småföretagen utesluts från möjligheten att sälja till stat och kommun.

Det säger Ulrika Dyrke, jurist vid Företagarna, och en av dem som regelbundet ägnar sig om att informera om vad som gäller i offentlig upphandling i Sverige.

- Det är fel att tro att de småföretag som deltar i upphandlingar gör det bara på sin egen lokala marknad, säger hon och berättar att 51 % deltar även i närliggande kommuner och så många som 36 % i rikstäckande upphandlingar. 5 % dessutom i andra EU-länder!

- Det viktiga för småföretagen, som ofta har begränsade administrativa resurser, är att det är rimliga och relevanta krav som ställs, tycker Ulrika Dyrke.

- Man kan ställa miljökrav redan i dag, men med de nya reglerna kan det komma att ställas utökade krav på t.ex. livscykelanalyser för ingående material i det som erbjuds. Vi vill att det ska vara en större direkt koppling till det som upphandlas, annars är det risk för att det blir för komplicerat att offerera.

Värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till 550 – 600 miljarder kr per år, så det är en enorm marknad att bevaka. Det finns flera olika databaser, där pågående upphandlingar annonseras och man kan även hitta information på kommunernas egna hemsidor.

Enligt de nya reglerna kan tyngdpunkten vid värdering av anbuden komma att förskjutas från ”lägsta pris” till ”mest fördelaktiga anbud”. Ibland kritiseras upphandlingsreglerna för att ta alltför stor hänsyn till enbart priset. Och 7 % av upphandlingarna i Sverige brukar överklagas.

- Men det är viktigt att komma ihåg att alla de offerter som är med i jämförelsen uppfyller alla andra ställda krav också, annars hade de inte kunnat konkurrera, även om priset varit det lägsta, säger Ulrika Dyrke.