• Bertil Larsson tar över som chef för Hylténs industrimuseum.
  • Det var här vid Hylténs damm Gnosjöandan började när tråddragerierna startade i mitten av 1800-talet.
  • Jan Pettersson håller hjulen rullande i den nya Science Park som leder Gnosjöandan in i framtiden.
  • Efter 16 år vid rodret för Hylténs industrimuseum lämnar Conny Nilsson över ansvaret för det unika muséet i Gnosjö.
  • Gnosjöandan kännetecknas av sina tio budord som ledstjärnor i småföretagsamhetens mecka.

Nytt Science Park i Gnosjö

Gnosjöandan lever vidare i Hylténs Industrimuseum

Hylténs industrimuseum i Gnosjö är ett levande museum som bildar samlingspunkt för en unik industriregion med ständiga möten och event för att bevara och förnya den unika företagartraditionen. Muséets samlingar och dokumentation speglar en egenartad lokal företagsutveckling de senaste 150 åren.

I den välbevarade miljön framträder spåren av småföretagsamhetens gemensamma drivkrafter i omvandlingen av vårt samhälle från ursprungligt bondeland till en modern industrination. Alltihop detta har vi lärt känna som Gnosjöandan, som numera fått ett nytt inslag genom att Gnosjös företagare gjort en gemensam insamling till en nyskapad Science Park för att kunna mötas och utveckla nya företag på 2000-talet i Gåreströms bygdemuseum.

– Gnosjöandan lever i högönsklig välmåga i den småländska myllan invid stenåkrarna. I vår nya Science Park uppmuntras nya entreprenörer genom inspiration och tillvaratagande av utrangerade maskiner, säger idag 70-årige Conny Nilsson, som avgår med ålderns rätt efter 16 år som sammanhållande länk för Hylténs Industrimuseum och lämnar över ett unikt testamente för eftervärldens entreprenörer.

Hylténs industri startade 1874 och har med åren gett upphov till den vida berömda Gnosjöandan. Den kollektiva andan, där företagen delat uppdrag med varandra för allas överlevnad, har satt sin prägel på en enastående småländsk företagskultur som gett eko både nationellt och internationellt.

– Denna anda har spritt sig som ringar på vattnet och blivit förebild för en framväxande entreprenörsanda över gränserna, säger Bertil Larsson, som tar över värdskapet för museiverksamheten med avsikt att bevara industriminnena och dessutom gå vidare och utveckla Gnosjöandan i det moderna samhället.

När vintersolen tittar fram och blänker i Hylténs vattendamm, som syns utanför det stora fönstret i fikarummet, diskuterar eldsjälarna vid kaffebordet både dåtid, nutid och framtid för industrimuséet.

Att Gnosjöandan inte kunnat undgå automation är en gammal sanning. Men entreprenörsandan lever och barnbarnen köper idag tillbaka de företag, som investmentbolagen köpte upp och plockade guldkornen ur på 1980-talet. Bland de typiska Gnosjöföretag som överlevt generationsväxlingarna kan nämnas Petterssons Järn i Hillerstorp, som levererar 7 miljoner galgkrokar varje dygn över hela världen och slår kineserna med hästlängder genom Gnosjöiansk kvalitet och rationalitet.

– Vi är tillbaka där allting tog sin början. Gnosjöandan hade sin upprinnelse när småbrukarna för mer än ett sekel sedan startade tråddragerier vid Gnosjöåns strida vatten, där Hylténs damm är sista anhalten Innan den går ut i sjön, säger Jan Pettersson. Denna Gnosjöveteran är en av de pensionärer, som ställer upp helt ideellt för att hålla industrimuséet vid liv och ta emot alla besökare till denna populära mötesplats med mer än 2500 besökare per år.

 

Fakta

Att Gnosjöandan inte kunnat undgå automation är en gammal sanning. Men entreprenörsandan lever och barnbarnen köper idag tillbaka de företag, som investmentbolagen köpte upp och plockade guldkornen ur på 1980-talet. Bland de typiska Gnosjöföretag som överlevt generationsväxlingarna kan nämnas Petterssons Järn i Hillerstorp, som levererar 7 miljoner galgkrokar varje dygn över hela världen och slår kineserna med hästlängder genom Gnosjöiansk kvalitet och rationalitet.