• Frukostmötet i Ljungby arrangerades av fr.v. Jonas Jansson, Centrum för InformationsLogistik, Birgitta Kristoffersson, Ljungby Business Arena, Ulrika Fransson, Handelskammaren och Carina Kronstedt, Idé- och Resurscentrum. Längst till höger står föreläsaren, brandinspektör Christer Holmström.
  • På taket till Möllers byggnad (där ruinen i förgrunden utgör en del) finns en ammoniaktank i den grå fyrkantiga delen. Räddningstjänstens Christer Holmström anser att sådana tankar bör placeras på marknivå, för att inte försvåra åtkomst och räddningsarbete.

Orsaken till industribrand i Ljungby kan inte fastställas

Orsaken till industribranden i Ljungby den 30 maj, då DHL:s lager och kontor brann ner till grunden, och då grannen G Möllers charkfabrik skadades svårt, har inte kunnat fastställas. Däremot har räddningstjänsten kunnat dra slutsatser som blir till lärdomar för framtiden.

- Lokalerna var byggda i tre omgångar; 1930, 1954 och 1964 och det var inte samma krav på sektionering och brandklassning av väggar och tak då som nu. Vi försökte hålla begränsningslinjer, men det visade sig omöjligt, förklarar brandinspektören Christer Holmström som var räddningsledare vid tillfället.

I 7 000 m2 oisolerat lager fanns 3 500 pallar möbler, bland annat 5 000 soffor, samt en del vägfärg. Branden blev mycket häftig. Plåt och balkar i aluminium smälte och svävade i väg, hettan var över 1 000oC. Energivärdet i enbart sofforna motsvarade bensinen i 20 tankbilar med släp. Redan när den första brandbilen kom till platsen med sex man var elden fullt utvecklad. Med tillkommande förstärkningar från ytterligare 11 räddningstjänster, var man som mest 70 personer igång.

- Sedan den stora lagerlokalen på 100 x 40 m rökfyllts tog det inte mer än 40 sekunder innan den var övertänd. Väggar och tak försvann blixtsnabbt, sade Holmström, när han informerade på ett frukostmöte med företagare i Ljungby nyligen.

Branden kunde inte hejdas från att sprida sig till en träbyggnad hos grannen G Möllers Charkindustri och då uppstod en ny fara, i och med att man där hade en tank med 7 m3 ammoniak på taket. Den, och hela rörledningssystemet med ammoniak, fick tömmas med hjälp av räddningstjänsten från Perstorp.

DHL:s fastighet skulle ha fått brandtillsyn i år, men det är inte säkert att man för den skull hade kunnat förhindra en brand.

- Vi kan inte kräva åtgärder i befintlig bebyggelse, grundade på bestämmelser som tillkommit efter det att fastigheten byggdes, förklarar Christer Holmström.

I annat fall hade man kanske kunnat minska brandrisken, eller omfattningen av en brand, genom relativt enkla åtgärder: Byggnaden saknade automatiskt brandlarm och där fanns inga automatiska rökluckor i taket. Därmed försenades insatsen och det gick inte att hindra övertändningen av rökgaserna.

Det fanns inte heller vattensprinkler och avståndet till Möllers var bara 4 meter där branden hoppade över. Där saknades brandmur, och väggar och tak hos Möllers var inte heller brandklassade.

En viktig lärdom till är, enligt Holmström, att företag bör ta kraven på Systematiskt brandskyddsarbete på allvar. Speciellt viktigt kan det vara i de fall man hyr fastighet, då det måste till en dialog med fastighetsägaren. Holmström tycker också att försäkringsbolagen borde överväga att subventionera installationer av automatiska brandlarm i industrifastigheter.