• Kommunerna i Jönköpings och Kronobergs län har generellt ett bättre företagsklimat än kommunerna i Kalmar län, berättar Eilon Fransson, regionchef i Svenskt näringsliv.

Rankingen av företagsklimatet har efter hand blivit ett accepterat verktyg

Jönköpings och Kronobergs län placerar sig som etta och tvåa i landet, i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet. Det har snart gått femton år sedan organisationen gjorde sin första rankinglista på försök och i dag är kartläggningen i många kommuner en viktig mätare av effekten av kommunens ansträngningar för att underlätta service och utveckling av det lokala näringslivet.

- Det var år 2000 som några medarbetare diskuterade hur det kunde komma sig att man uppfattade näringslivsklimatet så olika i landet. ”Gnosjöandan” var ju ett känt positivt begrepp, medan uttryck som ”bruksanda” hade en negativ klang. Man ville ta reda på hur och varför det blivit så, och vad man kunde göra, för att förbättra klimatet, där det inte var så bra.

Det berättar Eilon Fransson, som är regionchef för Svenskt näringsliv i Kronobergs och Kalmar län. Han har presenterat rankingen i många olika sammanhang genom åren och sett hur attityden till den har varierat.

- I början var det svårt att få acceptans på sina håll, säger han. Både Politiker och företagare var väldigt tveksamma till resultaten och kritiska till metoden. Man ifrågasatte vilka som tillfrågats och hur tillförlitliga svaren var.

- Nu har det i stället blivit så att man ser rankingen som en årlig revision av hur kommunen sköter sitt näringslivsarbete. Kommunen jämför sig mera med sig själv, än med andras resultat, även om det finns kommuner som sätter mål i sina näringslivsprogram, för vilken placering de vill uppnå.

Rankingen baseras på en enkät varje år till ett statistiskt urval av företag i varje kommun, vilken vartannat år kompletteras med en motsvarande enkät till kommunens politiker. Svarsfrekvensen är 48 % bland företagen och något högre bland politikerna. Andelen svar gör att resultaten är statistiskt säkerställda.

- Rankingen för en enskild kommun kan hoppa upp och ner mellan åren, säger Eilon Fransson, och man kan ju inte styra sin placering helt själv, eftersom den också beror av hur framgångsrika andra kommuner har varit. Man får se resultatet som ett verktyg, ett underlag för diskussioner om hur man ska förbättra näringslivsklimatet.

Olika frågor är olika viktiga. Men överlag brukar kommunens sätt att sköta upphandlingar få låga betyg. I Kalmar län är infrastrukturen hårdare kritiserad än i de två andra smålandslänen. Men det finns några generella råd, som Eilon Fransson tycker att man kan ge kommunernas näringslivsansvariga:

· Skapa en arena där företagare, politiker och tjänstemän kan diskutera gemensamma frågor.

· Lös de problem som företagen specifikt har pekat på – konkreta resultat ger positiv genklang.

· Satsa på insatser på den fråga som verkar ge upphov till det största missnöjet.

· Höj beredskap och snabbhet i den kommunala servicen

· Gapa inte över allt, utan välj ut 2-3 fokusfrågor som är viktiga för kommunen.

Fakta Ranking nationellt av Smålands kommuner 2014 (förändring jämfört med 2013)

Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län

11 Habo (-4) 54 Mönsterås (1) 24 Växjö (-8)

19 Mullsjö (32) 149 Kalmar (-9) 28 Markaryd (-7)

27 Gnosjö (-15) 157 Torsås (21) 73 Uppvidinge (-29)

29 Tranås (-4) 166 Vimmerby (13) 84 Ljungby (67)

44 Värnamo (-20) 169 Västervik (-41) 125 Älmhult (-19)

46 Vaggeryd (-27) 178 Hultsfred (-9) 128 Tingsryd (-7)

50 Jönköping (16) 224 Mörbylånga (-57) 179 Alvesta (-88)

53 Eksjö (10) 227 Oskarshamn (31) 248 Lessebo (-33)

63 Vetlanda (-17) 252 Borgholm (25)

67 Gislaved (20) 260 Emmaboda (6)

89 Aneby (-32) 262 Högsby (-34)

90 Nässjö (7) 269 Nybro (14)

102 Sävsjö (-57)