Småföretagsbarometern våren 2013

Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4413 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna.
- Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin, säger Thomas Mattsson regionchef för Företagarna Kronoberg och Kalmar.
För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik, frågorna besvaras antingen med ja/nej eller större/oförändrad/mindre. Svaren räknas sedan om till procentandelar och man använder sig av det positiva talet minus det negativa för att få fram det nettotal som används i en viss fråga i undersökningen.

Småföretagskonjunkturen

Konjunkturen i Kronoberg har återhämtat sig sedan höstens tapp. Konjunkturindex ligger nu på 34, vilket är strax över riksgenomsnittet på 31. Konjunkturen hålls helt och hållet uppe av tjänstesektorn, medan industrin visar negativa tillväxttal. Konjunkturen i Kalmar län dämpas däremot något i vårens mätning.
Nettotalet för konjunkturen landar på 31, jämfört med höstens 39. Kalmars län följer utvecklingen i övriga riket som också har ett nettotal på 31. Nedgången väntas dock vända under det kommande året. Konjunkturindikatorn spås stiga till 69, vilket visserligen är bland de svagare i riket men likväl en kraftig uppgång. Sysselsättningstillväxten i Kronoberg tappar fart i vårens mätning, och nettotalet är nu negativt, -1. Det är alltså något fler företag som minskar personalstyrkan, än som utökar den. Kalmar läns sysselsättningstillväxt fortsätter utvecklas svagare än riksgenomsnittet, tillväxttakten försämras något från höstens mätning. Nettotalet för länet sjunker från 6 till 1 och kan jämföras med riksgenomsnittet 4. Företagen i länet räknar med en svag sysselsättningsökning kommande år, nettotalet väntas öka från 1 till 3 till skillnad från Kronoberg där både industri- och tjänstesektorn tror på återhämtning under kommande år.

Orderingången

Orderingången i Kronoberg återhämtar sig från höstens nedgång. Nu är utvecklingen klart över riksgenomsnittet, nettotal 26 jämfört med rikets 12. Uppgången förklaras både av en återhämtad tillväxttakt inom industrin, från kraftigt negativ till över riksmedel, och en mycket stark utveckling i tjänstesektorn. Sammantaget tror man på en liten ökning i orderingångstillväxten under kommande år. I Kalmar ökar orderingången i vårens mätning, efter de tre föregående mätningarna som alla pekat nedåt.
Sammantaget landar Kalmars småföretag på ett något högre nettotal än riket i genomsnitt (18 jämfört med rikets 12). Under den kommande tolvmånadersperioden tror såväl tjänste- som industriföretagen på en kraftig uppgång av tillväxten i orderstocken. Omsättningstillväxten fortsätter mattas av i Kronobergs län.
Nettotalet 9 är bland de svagare i landet. För kommande år har Kronobergs företagare högst förväntningar i riket, nettotal 43. I Kalmar läns småföretag dämpas omsättningstillväxten också i vårens mätning. I höstas uppvisades ett nettotal 17, som i föreliggande undersökning dämpats till 12. Båda sektorerna räknar med en uppgång i omsättningstillväxten, kraftigast förväntas uppgången bli inom tjänstesektorn. Sammantaget är förväntningarna något högre än rikets snittförväntningar på omsättningstillväxten (32 jämfört med 30).

Lönsamheten

Lönsamheten bland Kronobergs småföretag fortsätter att försvagas till ett negativt nettotal på -8. Lönsamheten är lika svag i både industri- och tjänstesektorn. En viss förbättring väntas under det kommande året. Nettotalet för lönsamhet i Kalmar län är svagare än riksgenomsnittet och fortsätter falla i vårens mätning där det landar på -5.
Vad gäller det främsta tillväxthindret uppger 23 procent av företagarna i Kronoberg att arbetskostnaden är deras största hinder. Därefter följer den svaga efterfrågan och en allmän ovilja att växa med 17 procent vardera. De två främsta tillväxthindren för småföretagen i Kalmar län är en svag efterfrågan (anges av 29 procent) och arbetskostnaden (19 procent). 18 procent av företagen uppger en ovilja att växa som företag.