Utdelningar, försäljningar och kattrumpor

Så har då utredningen om 3:12 reglerna lämnat sitt betänkande. Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft 1 januari 2018. Det innebär att det lönebaserade utrymmet kommer att påverkas redan av 2017 års löner. Vissa övergångsregler föreslås.

De föreslagna förändringarna ligger till stora delar i linje med vad vi och andra skattekonsulter hade förväntat oss och vad som sammanfaller med utredningens uppdrag.

Huvuddragen i utredningens förslag (SOU 2016:75) är följande:

Höjd skattesats på utdelningar och vinster vid avyttring av kvalificerade andelar/aktier inom gränsbeloppet från 20 % till 25 %. Dock sänkt skatt för de som tar utdelning eller får en vinst över takbeloppet för tjänstebeskattning. Skattesatsen sänks för dessa från 30 % till 25 %.

Förenklingsregelns årliga schablonmässiga belopp sänks från 2,75 till 1,75 inkomstbasbelopp. Om man äger kvalificerade andelar/aktier i flera företag föreslås en begränsning införas så att om man använder förenklingsregeln, ska man inte få tillgodoräkna sig något gränsbelopp i något annat företag för det aktuella året. Man får med andra ord inte tillämpa förenklingsregeln i mer än ett företag och inte heller tillämpa huvudregeln i det fall man i något företag har tillämpat förenklingsregeln.

Det lönebaserade utrymmet begränsas. Dagens generella utrymme på 50 % av löneunderlaget ändras till en ny beräkning enligt en "trappa". Trappan är individuell för respektive andels-/aktieägare, med undantag av närståendekretsen som även fortsättningsvis skall anses vara en person, beräknas till:

10 % av ägarens löneunderlag upptill 8 inkomstbasbelopp,

25 % av ägarens löneunderlag mellan 8 till 60 inkomstbasbelopp och

50 % av ägarens löneunderlag överstigande 60 inkomstbasbelopp.

Takregeln, 50 gånger den egna eller närståendes lön, på det lönebaserade utrymmet föreslås att tas bort.

Lönekravet, för att ta del av det lönebaserade utrymmet, föreslås att skärpas. Dagens regler ställer ett lönekrav på ägaren eller någon närstående att uppgå till 6 inkomstbasbelopp med tillägg av 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterbolag eller maximalt 9,6 inkomstbasbelopp. Utredningen föreslår att lönekravet höjs till 8 inkomstbasbelopp med tillägg av 5 %, dock högst 15 inkomstbasbelopp. Tillägget på 5 % kopplas till ägarens eller närståendes löneunderlag istället för till företagets lönesumma. Därigenom blir lönekravet individuellt.

I kombination med att utredningen föreslår att beräkningen av det lönebaserade löneutrymmet blir individuellt, föreslår man att ägarkravet på 4 % av kapitalet slopas.

Takbeloppet för vad som ska maximalt beskattas i tjänst ska enligt förslaget beräknas gemensamt för utdelning och vinst vid försäljning. Takbeloppet föreslås bli 100 inkomstbasbelopp, vilket innebär en höjning vid utdelning från dagens 90 inkomstbasbelopp.

Den särskilda definitionen av dotterbolag tas bort i förslaget. Utredningen föreslår att man går tillbaka till den dotterbolagsdefinition som gäller enligt civilrättsliga regler.

Generationsskiften underlättas genom att närståendeskap inte påverkar bedömningen av "samma eller likartad verksamhet". Förändringen innebär, förutsatt att undantaget är tillämpligt, att det inte ska ha någon betydelse om ägaren överlåter sina andelar/aktier till en extern part eller till någon närstående. Detta gäller dock inte för överlåtelse till make/maka.

Utredningen föreslår inga begränsningar gällande sparat utdelningsutrymme (gränsbeloppet) kan tas med in i det nya systemet eller att sparas vidare i det nya. Dock kommer skattesatsen att vara 25 % från och med 2018.

Utredningens förslag lämnas nu på remiss och redan har förslaget fått kritik från många håll. En proposition väntas komma under 2017.

Hur blev det då?

Ett av direktiven till utredningen var att det skulle leda till förenklingar. Utredningens förslag innehåller i många delar mer komplicerade regler snarare än förenklade. För de flesta andels-/aktieägare innebär förslaget försämringar med höjd skatt på gränsbeloppet, lägre gränsbelopp genom att förenklingsregeln försämras kraftigt samt att det lönebaserade utrymmet sänks och individualiseras. Samtidigt ger man alla ägare möjligheten att beräkna ett lönebaserat utrymme, dock på en lägre nivå.

Förslaget ger en förbättring för ägare i företag med stora lönesummor och med bra lönsamhet, eftersom begränsningen av taket för det lönebaserade utrymmet tas bort samt att skattesatsen över takbeloppet av tjänstebeskattad utdelning sänks. Även de företag som har många ägare med mindre antal andelar/aktier, dvs inte klarat kravet på 4 % ägande av kapitalet gynnas.

Detta innebär att de stora företagen gynnas på de små företagens bekostnad. Hade man föreslagit att göra "trappan" omvänd så hade i alla fall de små företagen fått ett visst gynnande.

Det kommer fortsatt att vara viktigt att planera för framtiden, med löneuttag under 2016 samt utdelningar och försäljningar under 2017.

Kattrumpor

Ytterligare en utredning pågår som berör dig som ägare och i det här fallet är det ägare av fastigheter. Den utredningen ska lämna sitt betänkande i mars 2017, men redan 27 oktober lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att stoppa möjligheterna för privatpersoner att lämna sin fastighet i gåva till juridisk person (s.k. kattrumpa). Syftet med möjligheten att lämna fastighet i gåva till en juridisk person har varit att underlätta generationsskiften. Genom denna stopplagstiftning som gäller fr.o.m. 28 oktober försvåras detta.

Förslaget och beslutet ovan är ytterligare tecken på att beslutsfattarna går i en riktning mot inlåsning av kapital när man borde öka incitamenten att få kapitalet rörligare vilket är det sätt som ökar möjligheterna till tillväxt och förbättrad välfärd.

Mitt råd är att håll dig informerad och parera med beslut som passar just dig och ditt företag och glöm inte att jobba med att stärka bolagets lönsamhet och ställning.

Claes-Eric Larsson,
Auktoriserad revisor Deloitte AB