• Nätet för fjärrkyla utvidgas, men det lär inte bli något alternativ för enskilda villor, säger Björn Wolgast, affärsområdeschef på Växjö Energi AB.
  • Nätet för fjärrkyla utvidgas, men det lär inte bli något alternativ för enskilda villor, säger Björn Wolgast, affärsområdeschef på Växjö Energi AB.

Växjö Energi AB bygger ut nätet för fjärrkyla

När Gunnebo Industrier samlokaliserade sin produktion av lyftkrokar till Växjö uppstod behov att kyla dels smidesmaskinerna, dels härdkaren. Det löste Växjö Energi AB (VEAB) genom att dra fram fjärrkyla från sin kylanläggning på Västra Mark till Gunnebos fabrik på Sjöuddens industriområde. Sedan tidigare har Växjö energi skapat en finurlig krets av kylning-uppvärmning för tre stora anläggningar.

- Vi kyler först shoppingcentrat Grand Samarkand, som har en stort kylbehov från belysning och kunder, och förflyttar kylvattnet, som nu är uppvärmt några grader, till Wexnets servercentral ”Green data center”. När kylvattnet har verkat i deras process är det ytterligare uppvärmt och går vidare till ledningar under gräsmattan på den nya fotbollsstadion, Myresjöhus Arena, berättar Björn Wolgast, som är affärsområdeschef för energitjänster och kraft/värme/kyla på VEAB.

När gräsrötterna har fått sitt, är vattnet i kylledningarna avsvalnat och förs tillbaka till kylanläggningen på Västra Mark. Där sänks temperaturen via turbinkylarkompressorer till 6-7oC och skickas sedan ut igen till Samarkand i ett fortgående kretslopp. Kretsen med de tre ingående kunderna ger betydande vinster för såväl miljö som ekonomi.

VEAB började inte leverera kyla externt förrän 2010 och i större skala först sedan de första absorptionskylmaskinerna installerats på kraftvärmeverket 2011. Därifrån har man byggt ut ett nät via rörledningar, som bl.a. lagts ut på sjöbottnarna i Trummen och Växjösjön på sin väg från VEAB, via Linnéuniversitet, Lasarettet och stadens centrum, tillbaka till VEAB. Finessen med att lägga ledningarna på sjöarnas botten är att utnyttja och ta upp den kyla som finns i sjöarna delar av året.

Nästa steg är att bygga samman de två stora näten, vilket gör att man kommer att kunna erbjuda fjärrkyla till fastigheter på regementsområdet, där det finns flera stora varuhus och kontor. Detta blir klart innan sommaren 2015.

- Det är kundernas efterfrågan som styr utbyggnaden, säger Björn Wolgast. Fjärrkylan i sig är ingen större affär, mindre än 2% av omsättningen för Kraftvärmeverket, men den är en viktig del av vårt samlade erbjudande med fjärrvärme, el, bredband, energitjänster och kyla.

- Fjärrkyla ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ över tid, förklarar Wolgast, och dessutom får man en stor miljönytta. Värmen produceras till stor del med träflis och med hjälp av värmen skapas kyla, på liknande sätt som man gör i ett gasoldrivet husvagnskylskåp.

Växjö energi vill ligga i framkant med sina miljösatsningar och är ett av ett mindre antal energibolag i landet som satsat på fjärrkyla, som komplement till fjärrvärmen. På köpet får man ut mera el. Ju mer värme VEAB producerar och säljer, desto mer el kan man producera (se Fotnot).

En annan finess med det nya kraftvärmeverket Sandvik 3, som tas i drift nästa år, är att produktionen är fossilbränslefri.

FAKTA Växjö Energi AB

Grundat: 1974

Ägare: Växjö Kommunföretag AB

Bransch: Energiproduktion

Anställda: 170

Omsättning: Ca 666 mkr (2013)

Fotnot

De absorptionskylmaskiner som går på kraftvärmeverket drivs av värme. När värmeleveranserna ökar kan ångturbinen som ger elström gå med högre effekt, alltså hårdare. Det innebär i sin tur att intäkterna från el och elcertifikat ökar och alltså sponsrar fjärrkyla affären. Motsvarande 35-40 % av Växjös elanvändning tillverkas av VEAB, med hjälp av biobränsle. När Sandvik 3 startas, ökar motsvarande andel till 50 %, eller totalt c:a 300 miljoner kWh.